Det här är ett försök att skapa en dikt och tonsättning som påminner så mycket som möjligt om en tonsatt dikt av Dan Andersson. Om jag lyckades får andra bedöma. Kul var det i alla fall.
Slit och sår
Barnsben revs av tagg och vildrosbuskar
på Louosas hedar där ljung och vildvin står
Där rök slog ner från milorna i skogen
vars mörka grenar skugga över stigar varje vår
Där levde män som formats utav av sånger
dom spelade och drack sin längtan ut
Sagorna fick liv av stockeldsskuggor
som talade om kärlek, älvor och om livets slut
ref
Än svävar mina sånger över nejden
Trösteord till varje knotig kolare och dräng
Dom längtar till de rosomslutna stränder
Där de till slut få vila på en evig sommaräng
Visst föddes vi till liv av mödrar bleka
och årstidernas växlingar gav ansiktena spår
i vanmakt var vi ämnade att drömma
om lättnad i den lott i liv som blott var slit och sår
De tunga steg som tiljor nött i pörtet
som trampat stig runt tjärnarna där pors och skvattram står
bar upp den tyngd som aldrig axlar lämna
och rynkor skurit pannan som nu tappat allt sitt hår
ref
Då svävar mina sånger över nejden
Trösteord till varje sotig kolare och dräng
Dom längtar till de rosomslutna stränder
Där de till slut få vila på en evig sommaräng
Jag vakat har vid skymningsmjuka forsar
vid ekon ifrån furorna om djupaste natt
Nu lämnar jag all mänsklighet och tvekan
Och färdas bort i dimmorna mot älvors sång och skratt
Nu hör jag mina sånger över nejden
Trösteord till mig och varje kolare och dräng
Vi längtar till de rosomslutna stränder
Där vi nu ska få vila på en evig sommaräng
Vi längtar till de rosomslutna stränder
Där vi nu ska få vila på en evig sommaräng