En av mitt livs bästa musikupplevelser var när jag fick äran att sjunga solo med julkören i Blackstad kyrka.
Fullsatt och 120 sångare bakom ryggen. En kantor och tillika körledare vid pianot och skickliga musiker som värnade om sitt hantverk. Det lät så bra!
Å så jag då.. på de starkare partierna var det bara att luta sig åt sidan för att inte förstöra mikrofonen.. Hela ryggen vibrerade av rösten och sen ännu mer när kören klämde i. Att bara släppa alla spärrar och låta rösten ta över.. wow lixom
Inspelningen är från dagens tredje föreställning och jag hör hur trött jag är i rösten.. men känslan är fortfarande där…
/