På väg är en lågmäld låt av Roger M Carlsson om att hantera svartsjuka och saknad efter en avslutad relation. Känslan av att det kanske inte är så kul men jag kommer att klara det här.
Plockar självklarheter är ett samarbete med den Stockholmsbaserade författaren och poeten Susanne Nybacka som skrivit texten till låten. Det är en ära att få skapa musiken till en sådan text.
Texter ser du under spelaren
På väg:
Text & Musik: Roger M Carlsson
[Verse 1]
Jag går längs vägen
där vi bott. Jag tittar in
Ser att det lyser
där sitter ni och dricker vin
[Verse 2]
Jag ser er skratta
viska varandras namn
Visst gör det ont än
Att se dig i nån annans famn
[Chorus]
Jag bara går
Förbi det gamla gråa huset
Jag bara går
Mina steg knastrar högt i gruset
Och det enda som jag vet
Här i min tysta ensamhet
här finns inget kvar att få
Bara gå, bara fortsätt gå
[Verse 3]
Det är visst fest där
Hörs från en öppen dörr
De verkar trivas
Sånt som ja gjorde förr
[Bridge]
På vägen ifrån byn
vildrosdoften stark
vid björken där jag skar
ditt namn i trädets bark
[Chorus]
Jag bara går
Förbi det gamla gråa huset
Jag bara går
Mina steg knastrar högt i gruset
Och det enda som jag vet
Här i min tysta ensamhet
här finns inget kvar att få
Bara gå, bara fortsätt gå
[Chorus]
Jag bara går
Förbi det gamla gråa huset
Jag bara går
Mina steg knastrar högt i gruset
Och det enda som jag vet
Här i min tysta ensamhet
här finns inget kvar att få
Bara gå, bara fortsätt gå
Outro
[Chorus]
Jag bara går
Förbi det gamla gråa huset
Jag bara går
Jag bara går
Jag bara går
Plockar självklarheter
Text: Susanne Nybacka
Musik: Roger M Carlsson
[Verse]
Mina väskor står i hallen
mitt kaffe har jag druckit ur
genom fönstret ser jag ängar
men här hemma står en mur
jag har letat efter tecken
sökt rasera sten för sten
ändå sa du det var lönlöst
att jag vaknat upp för sent
[Verse]
jag har ägnat en sista morgon
memorerat dina drag
din nakna skuldras former
och dina lugna andetag
att jag svek dig längs med vägen
är en sorg jag nu får bära
men allra störst är längtan
den som aldrig mer blir nära
[Chorus]
Vi plockar självklarheter
med tanklösa händer
från träd vi aldrig tror kan dö
nu är det länge sen
men jag väntar att du ska ringa
längtan är väl trädets sista frö
[Verse]
du sa att gryning är en gåva
om att få börja om på nytt
att dagsljuset är nåden
när en kvalfylld natt har flytt
så varför är det som om mörkret
ändå envist stannar kvar
du är ljuset som mitt hjärta lämnar
när jag nu från hemmet far
[Bridge]
så jag har ägnat denna morgon
memorerat dina drag
Saknaden är gränslös
den river där du var
som ett rop i rummet
men alltid utan svar
[Chorus]
Vi plockar självklarheter
med tanklösa händer
från träd vi aldrig tror kan dö
nu är det länge sen
men jag väntar att du ska ringa
längtan är väl trädets enda frö
[Chorus]
Vi plockar självklarheter
med tanklösa händer
från träd vi aldrig tror kan dö
nu är det länge sen
men jag väntar att du ska ringa
längtan är väl trädets enda frö